Det är distributionen som är affären
”Journalistik måste få kosta. Journalistik är inte gratis. Så mycket kostar en reporter”.
Ja, ni har säkert läst dessa nödrop från mediebranschen, när man motiverar betalväggar på nätet.
Tänk er Google deklamera: Sökning måste få kosta. Att skapa algoritmer är inte gratis. Så mycket kostar en programmerare.
Naturligtvis kostar det att avlöna människor som producerar saker. Frågan är hur den kostnaden ska finansieras.
Mediebranschens stora tankefel är att man tror att den stora gruppen mediekonsumenter någonsin betalat specifikt för journalistik.
Det är inte journalistiken som är affären. Det är distributionen som är affären.
Så länge medieföretagen var tidningsföretag och producerade papperstidningar var det inga större problem. Tidningsföretagen ägde eller kontrollerade distributionen av papperstidningen. Man tog betalt av annonsörer och andra som ville ha information med i tidningen eller ibladad som medföljande utskick. Man distribuerade andras information, mot betalning.
Papperstidningsprenumeranten betalade för ett innehållsrikt paket som levererades hem till frukostbordet, innehållande läsning i form av journalistik och annonser, serviceinformation och förströelse i form av tv-tablåer och korsord. Det var tidningen/paketet man betalade för, inte den eller den journalisten, eller den eller den odödliga artikeln.
Det här fungerar därför att medieföretagen kontrollerar och tar betalt för distributionen av allt i papperspaketet/tidningen.
Problemet med de nya digitala kanalerna är att det är andra som kontrollerar och tar betalt för distributionen. Det är telebolagen och it-företagen. Telia och Apple och deras kolleger kontrollerar och tar betalt för den digitala distributionen.
En normalt hushåll i Sverige har, förutom tv-licensen, abonnemang för mobiltelefoni, någon form av bredbandsanslutning, abonnemang på internetaccess, kabel eller satellit-tv, ip-tv som till exempel Netflix.
Summerar man detta blir det minst 1.000 kronor i månaden som ett hushåll betalar för digital eller etersänd distribution av information och underhållning. Detta är lågt räknat.
Här kommer då de traditionella medieföretagen in på arenan och talar om vad en journalist kostar. Det är lika relevant som om Netflix skulle argumentera kring vad en skådespelare kostar och med det som förklaring dubbla avgiften.
En konsument betalar aldrig mer än vad hen tycker att en vara eller tjänst är värd. Vad produktionen kostar är inte relevant.
Vem ska då betala journalistiken? Det finns en traditionell lösning, och en ny affärslösning på detta problem.
Den traditionella lösningen är att annonsörerna finansierar innehållet. Detta kräver en stark marknadsposition, helst monopol. Har man en tillräckligt stark ställning kan det jämföras med distributionskontroll. Aftonbladet.se är så stark på nätet att man kan säga att annonsörerna får ett attraktivt erbjudande ”att följa med” där många läsare samlas.
Betalväggar minskar trafiken och förstör förutsättningarna för den traditionella lösningen.
Den andra, mer otraditionella lösningen är en strategi som används i andra branscher. Om du inte kan ta betalt av slutkunden, får du göra affär med tredje part som kan ta betalt av slutkunden.
För att ta ett exempel: Vore det inte bättre att ett medieföretag producerade tv åt Handelsbanken, än att Handelsbanken gör det själv och rekryterar journalister från traditionella medieföretag?
Traditioner, konventioner, fackligt motstånd gör det svårt för traditionella medieföretag att förnya affärsmodellen. Framtiden ser ljusare ut för otraditionella medieföretag.
Lennart Håkansson, ansvarig utgivare för Affärer i norr
2014-05-30
Tidigare krönikor:
Stina Almkvist 2014-05-23: Mina barnbarn kommer att ha jobb
Kjell Hjelm 2014-05-16: Ge småföretagen ångerrätt
Andreas Lind 2014-05-09: När lönerna inte längre avgör.
Lennart Håkansson 2014-05-02: TV4s beslut är logiskt
Joakim Jardenberg 2014-04-25: Internet ändrar affären i grunden
Kjell Hjelm 2014-04-17:Kalla Norrbotniabanan för Stockholms norra länk
Andreas Lind 2014-04-11:Knytkalaset och lilla syster Turism
Mattias Berglund 2014-04-04: Vad kan vi lära av varandra?
Helena Karlberg 2014-03-26: Design är lönsamt
Kjell Hjelm 2014-03-21: Råd från Silicon Valley: sluta vara lagom
Andreas Lind 2014-03-14: Kustbevakningen - egenintresse eller allmänintresse
Lennart Håkansson 2014-03-07: Jag säger som Procol Harum
