Vi behöver lastbilar, tåg, flygplan och båtar

När jag var ung, det vill säga för rätt länge sedan, på Ragnar Lassinanttis tid, var jag projektanställd på länsstyrelsen i Norrbotten. Jag skrev böcker och studiematerial om den stora länsplaneringen.

På den tiden gjordes det stora, omfattande länsplaner. Det var tjocka kataloger på reformer och satsningar som borde göras för att vända den negativa utvecklingen i Norrbotten.

Det var i stort sett genomtänkta, väl utredda och kloka saker som föreslogs. Men det framfördes ofta i en gnällig ton. Norrbotten var utsuget och misshandlat. Norrbottningarna var drabbade av arbetslöshet och dålig hälsa. Nu krävdes rättvisa och kompensation för århundradens koloniala förtryck. Jag bidrog själv till den retoriken.

Det skulle satsas i Norrbotten för vår skull. Vi skulle få tillbaka lite av vinsterna från vattenkraften för att vi blivit plundrade på något som borde kommit Norrbotten till del.

Man kan konstatera att det i dag fortfarande till stor del är samma genomtänkta, kloka saker som föreslås för att främja en god utveckling: satsningar på infrastruktur, basindustrier, turism.

Men nu är utgångspunkten den motsatta och logiken omvänd. Det är inte synd om oss längre. Inga länsprogram med krav på vad som måste göras för vår skull. Istället förslag på vad vi skulle kunna göra för oss och för andra.

I fredags, vid Luleå näringslivs företagarfrukost, talade SSAB:s inköpschef Per Bondemark om hur viktigt det är med en fungerande infrastruktur i Norrbotten – inte för Norrbotten, utan för Sverige. För handel och utveckling i både Sverige och de länder vi har handelsförbindelser med. Utan fungerande infrastruktur, ingen effektiv logistik, och utan effektiv logistik, en sämre ekonomisk utveckling och välfärdsutveckling.

Under torsdagen anordnade Norrbottens Handelskammare och Norrbottens Logistikråd en logistikdag i Luleå. I föredrag och seminarier behandlades hur viktigt det är med bra vägar, effektiv järnvägstrafik, täta flygavgångar och hamnar med tillräcklig kapacitet. Inte som ett mål för att skapa sysselsättning i Norrbotten, utan som ett medel för att skapa förutsättningar för utveckling i Norrbotten, i Sverige, i Europa och världen.

I ett panelsamtal lyfte Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå och ordförande i Föreningen Svenskt Flyg, frågan om Bromma flygplats. Samma logik här. Bromma är inte en fråga enbart för stockholmarna. Det är en fråga för hela Sverige. Och det är en fråga för Norrbotten.

Om trafiken som nu går till Bromma leds om till Arlanda, samtidigt som kommande miljökrav på Arlanda kraftigt begränsar antalet starter och landningar där, då kommer Luleå och Norrbotten att drabbas hårt. Man behöver inte vara Einstein för att räkna ut att det leder till färre turer och dyrare biljetter. Det moderna samhällets logistik binder samman hela landet och världen.

Under torsdagskvällen hölls en manifestation för att rädda gruvdriften i Kaunisvaara. Det kan kännas som att vi är tillbaka i sent 70-tal. Men då var det kris överallt. Nu ligger Pajala i ett län där investeringar och produktion blomstrar runt om. Kanske kan det vara en nackdel för möjligheten att få till en satsning  i Pajala. Fast det borde vara tvärtom. Förutsättningarna för en lönsam gruvdrift i framtiden är bättre om det finns bra infrastruktur och effektiv logistik.

Det är inte mer än drygt 30 år sedan LKAB var riktigt illa ute. En nytillträdd S-regering bestämde att staten skulle ta sitt ansvar som ägare till LKAB och sköt till flera miljarder i aktieägarkapital. Det var ingen regionalpolitisk satsning, det var ägarens sätt att rädda sitt eget företag. Och det visade sig bli en av de bästa investeringar staten någonsin har gjort i näringsverksamhet. Bara under de senaste tio åren har staten fått 27,8 miljarder kronor i utdelning från LKAB.

Lennart Håkansson, ansvarig utgivare för Affärer i norr

2014-10-31