Veckans Krönika: Veronica Ruthberg
Krönika: Veronica Ruthberg

Lorentz vet hur Luleå ska lyckas

Luleå I Luleå måste vi jobba tillsammans för att kunna nå dit alla makthavare, chefer och större företagsledare pratar om i sina visioner, skriver Veronica Ruthberg.

Att vara på riktigt är att se de skillnader som möter oss i samhället. Att inte blunda. När det är så lätt att istället tänka på falukorv och makaroner. Eller vem som var bäst i Let´s Dance. Det är mycket jobbigare att ta itu med löneskillnader på arbetsplatsen. Att någon som utför exakt samma arbetsuppgifter tjänar 3000 kronor mer. Att borsta av gamla strukturer tar tid. Men det har börjat blåsa upp till en sandstorm i Sverige som inte går att borsta bort.

Många unga företagare, som också är starka, drivna kvinnor får dagligen höra att de borde anställa män i företaget eller ombilda företaget till aktiebolag för att överhuvudtaget lyckas. Under 2014 och även i år ser vi tydliga tecken på att samhället inte längre accepterar det. OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, släppte i veckan en jämförelse mellan löneskillnader världen över. Sverige var inte bäst, men långt ifrån sämst. I ett framtidsscenario behöver det inte finnas några skillnader. Men för att nå dit krävs verklig förändring.

Att vara arkeolog i sin samtid är att vara närvarande. Det riktiga livet bakom redigerade selfies och stylade heminredningsbilder det är att gräva djupt efter sin egen identitet, som privatperson och som företagare. Den som vågar vara på riktigt är en ung man som vågar skriva som han pratar, rakt, direkt och med jättelika borrar med siktet på hjärtnerverna. Det är 23 åringen Lorentz Berger från Stockholm.  Att han också är den artist som flest skivbolag vill jobba med under 2015 är ingen tillfällighet. Lorentz, svensk musikscens mest hypade nya artist skulle nog inte kalla sig nutidsarkeolog, utan något mycket mer anpassat till hans eget uttryck. 

- Jag säger ”att jag är down” ganska ofta, att jag är på eller ska med. Det är nog mitt favoritord, just ”down”. Det är svårt för det ordet funkar så bra när man skriver låtar, men sedan är det svårt att hitta ett ord på svenska som är lika bra, säger Lorentz i en intervju i Nöjesguiden. 

Sedan förra året har Lorentz dränkts i uppskattande recensioner, som när Aftonbladets Fredrik Virtanen skrev: ”Urbanare kan det inte låta, farligare kan det inte kännas, snällare kan det inte missuppfattas.” Hans album ”Kärlekslåtar” har också utnämnts till årets album. Som liten bodde Lorentz i Stockholm med sina föräldrar, två bröder och en syster. Kreativiteten har han ärvt från sina föräldrar som målade tavlor och spelade trummor. Men när han var fyra år skilde de sig. På nya albumet finns låten ”Aqua di loso” var textraden ”I min barndom så fanns det kris, ha/borde ringt BRIS, ha” berättar mycket med få ord.

Oavsett ålder kan det vara smärtsamt att stå ensam och inte ha någon. Utan kommunikation, närhet och samtal med andra är det lätt hänt. Samma känsla återfinns i företagandet ibland. Stressen att hinna med, att göra allt, att se kollegorna, att lyssna på kunderna. Då kan det vara nödvändigt att stanna upp och fundera på om det kanske finns andra lösningar.

Att se verkligheten som den är, är också en möjlighet till att skapa förändring. Att bli en nutidsarkeolog som delar med av sin egen erfarenhet för att hjälpa andra. Att samarbeta för att se på nytt. Att se dem som behöver hjälp, att sträcka ut en hand till yngre, att samarbeta med andra för att nå högre. I Luleå måste vi börja jobba tillsammans för att kunna nå dit alla makthavare, chefer och större företagsledare pratar om i sina visioner. Om ett Luleå som inte bara pratar om att samarbete, utan gör det – på riktigt.

När Lorentz sjunger att han vill ge oss allt utan mellanhand, rakt, genuint och utan filter. I det textlandskap Lorentz bygger upp står alla känslomätare på max. Är han kär, är han kär. Punkt. Han rappar om att det är det enklaste som slår omkull en hårdast. Lorentz bakgrundslandskap är så vidundrande att texterna behöver inte behöver tusen ord för nå ut. Vi norrbottningar behöver också komma närmare varandra och att jobba tillsammans är inte svårare än det låter. Kanske kan vi också ta itu med löneskillnaderna. ”Är du down, så är jag down”, som Lorentz säger.

Missa inte Lorentz spelning på festivalen Minus 30 grader, lördagen den 18 april. På Kulturens Hus hittar du många andra lulebor att mingla med – du behöver inte många ord, bara ett hej. 

Veronica Ruthberg

Journalist på Internetworld, creative director och delägare i Geektown kommunikationsbyrå i Luleå