Från drömmar till verkstad…
– Ska vi starta företag tillsammans? Frågan ställs till min bordskavaljer med en sådan där slags kreativitet och öppet sinne som ibland kan infinna sig efter en god middag och avec precis när de flesta egentligen borde gå hem. Hos mina bordsgrannar är stämningen hög och en hemgång känns långt borta.
Strax tar samtalet fart och affärsidén utvecklas. Samtalet mellan mina bordsgrannar är igång. En servett blir anteckningsblock, kulspetspennan tas fram ur kavajfickan och mobilens kalkylator låter första årets budget växa fram. De bollar idéer fram och tillbaka. Diskuterar risker och möjligheter. Det är svårt att inte dras med i deras entusiasm.
Medan samtalet fortgår vandrar mina tankar. De flesta företagen i Norrbotten är familjeföretag eller har en tydlig ägare som byggt upp sitt företag tillsammans med duktiga medarbetare och personlig risk. Att driva företag med en vän eller släkting är någon att dela både mot- och framgångar med. Någon som har funnits med på varenda steg och som har investerat lika mycket kraft och energi i projektet. Någon som har samma känslor för företaget och som delar arbetsbördorna. Samtidigt som motsatsen kan göra det lika besvärligt som det först var ljuvligt.
I denna stund när kreativiteten flödar och servetterna fylls med bläck, siffror och ritningar är till exempel ett kompanjonsavtal avlägset. Nu är idén i fokus. Löner, arbetstider, hur eventuella förluster ska fördelas, avtal och försäkring vid långvarig sjukdom eller reglering av enskild egendom om livet förändras, är morgondagens problem. Frågeställningar om vilket värde ska de ska lösa ut varandra om den ena eller andra vill hoppa av? Är långt borta. Likaså att skriva avtal i nystartandes eufori med värderingsklausuler, eller kanske snarare avsaknaden av det, ligger inte först på checklistan.
Medan mina bordsgrannar är inne på den internationella marknadens möjligheter plockar serveringspersonalen bort det sista av disken och blåser lite försynt ut ljuslyktorna på borden. Det är dags att gå hem. När vi står i kapprummet och jag ställer frågan till mitt sällskap om hur de ska gå vidare med sin affärsidé blir svaret:
- Ah, jag glömde att fråga vad han hette.
- Men, ni skulle ju starta ett företag tillsammans. De senaste tre timmarna har ni ritat och planerat? Var det bara dagdrömmeri?
- Hm, du vet drömmar är ju faktiskt lika viktiga som verkligheten, blir svaret och vi går ut.
Mina tankar går till min ungdoms fester där många startade band vid tolvsnåret. Det lät ju så himla bra just där och då. Sen när spelningarna skulle raggas och kontrakten skrivas var det drömmen om genombrottet som var viktigare än att det blir verklighet.
Det jag denna sena timme bevittnar är innovationens uppstart, den där iden som inte tänkts ut tidigare, flyter skönt fram. Utan ansvar eller löften bara lust. Sedan kommer utmaningen - genomförandet. Först då blir det en ”riktig” innovation. För när det finns användare och kunder finns det också ett mätbart värde. Där börjar också kravspecen att göra sig påmind.
Timmen är sen, staden sover förutom den lilla skara med folk som flockas framför killen som säljer korv från sitt mobila kök. Killen bredvid mig visslar på ”Fly Me to the moon”, är på gott humör trots att han just gett ett flertal exempel på regelverk som orsakat att idén/innovationen får stanna på servetten.
Jag tänker att det finns många kurser och konferenser från offentlig sektor med rubriker likt: ”Hur får vi fram fler innovationer”. Politiker och tjänstepersoner rynkar pannan och försöker få ett mer innovationsrikt Sverige.
Svaret kan ju vara att ge ett gäng företagare en god middag ett par servetter och en kulspetspenna. Då händer det grejer. Utmaningen är sedan att skapa ett gott företagsklimat i kommun, region och land så att steget från dröm, lust och kravlös kreativitet till finansiering, regelverk, eget kapital och personlig risk blir, om inte riktigt lika inspirerande, i alla fall inte som att gå in i en betongvägg. Mer en luftig häck. Det är så vi skapar ett land där innovationen även kan bli verklighet och skapa tillväxt. För innovationer - de finns.