Samverkansförmåga är att både ge och ta

Vad gör vi i Norrbotten för att öva på att samverka mer?

Jag tänkte ge en inspirationsglimt från en vardag i de kulturella och kreativa näringarnas verklighet, en verklighet som jag lever med och levt med dygnet runt, under flera år.

Aktörerna och producenterna har extremt olika behov och förutsättningar. Det handlar om allt från väldigt kommersiella byråer till enskilda aktörer som skapar för att kritisera samhällsstrukturer. Men trots olikheterna är det just delaktighet och samverkan som håller näringarna samman.

Mats Westerberg, professor vid Luleå tekniska universitet, har tittat närmare på de entreprenöriella förmågorna och döpt dessa till: MOSAIK. Mod, Osäkerhetstolerans, Samverkansförmåga, Ansvar, Initiativ och Kreativitet. Han menar att samverkansförmåga både är att ge och ta, och kan baseras på ett arbete tillsammans med andra för att utföra lösa en uppgift.

I dag talar vi ofta om Open innovation och forskare har historiskt sett att kommunikation, och en förmåga att arbeta med andra företag, är viktigt för att man ska kunna följa med i förändringar och kunna agera ute på marknaden.

Många företag är ena hejare på att samverka, gärna branscher emellan, och även med kunder, leverantörer, uppdragsgivare samt gärna med studenter och utbildningar. Men nyckeln är, enligt mig, att skapa ett konkret projekt utifrån gruppens egna drivkrafter.

Emma Stenström forskar och undervisar i kreativt och kulturellt företagande på Handelshögskolan i Stockholm. Hon beskriver att den kreativa ekonomin även behöver icke-monetära värden. Alltså att det sällan finns bara ett värde - kreatörer har ofta fler värden än ekonomiska och det kan exempelvis vara sociala, hållbara och/eller kulturella.

Även om det är en kommersiell byrå så drivs den inte nödvändigtvis av att skapa tillväxt. Den kan snarare drivas av miljö- och hållbarhetsfrågor eller rent av att ha kul på jobbet! Dessa aktörer vill vara med och påverka det samhälle dom befinner sig i. Finns inte den öppenheten hos offentligheten att låta människor påverka, känna sig delaktiga och samverka så tappar aktörerna lätt intresset. Ofta vill dom inte bli servade i alla frågor, utan gärna just vara med och skapa.

Kulturekonom Pier Luigi Sacco säger att synen på de kreativa och kulturella producenterna och företagarna har gått från 1.0, 2.0 till 3.0. Där synen på kulturen 1.0 var en bidragstagande kultur. Alltså att kultur är någonting som man stöttar och ger bidrag till. 2.0 handlar om att kulturella och kreativa näringar är speciella sektorer, med speciella behov och speciella förutsättningar. I dag närmar vi oss ett skifte in i 3.0 som handlar mer om en helhet och inte enbart speciella sektorer och ett inkluderande och ett deltagande. Kultursektorn är då en kärna i utvecklingen för att det ska bli en kreativ ekonomi.    

Så vilka förutsättningar skapar vi i Norrbotten för samverkan? Oavsett om vi representerar ett företag, en kommun eller oss själva. Och hur övar vi på att släppa kontrollen så att vi kan låta våra innevånare leva, verka och spira mer i vår fantastiska region? Det handlar om att hela Norrbotten ska berikas och bli mer innovativt och attraktivt. 

Greta Wimander är affärsutvecklare inom kreativa och kulturella näringar vid Piteå Science Park. Hon är grundare av inkubatorn Go Business som finns i Piteå och Luleå. Hon är även en av initiativtagarna bakom Creative Norrbotten (som kommer byta namn till Creative North), ett nätverk och kluster som har skapat NMW (Norrbotten media week) för att manifestera kulturella och kreativa näringar i norra Sverige. NMW arrangeras i Boden, Luleå och Piteå 3-11 februari 2017.