Stoppas affärerna i norr?
Under 2014 och 2015 hamnade vi i Norrbotten sist vad gäller varuexportutvecklingen i landet.
Sverige som helhet ökade varuexporten med 5 procent under perioden, medan den minskade för Norrbotten med 18 procent.
Vilka åtgärder kan vi då se från våra folkvalda för att vi skall ges förutsättningar att åter finnas i täten för utveckling av landet? Inte mycket, utan det mesta verkar handla om att lägga ytterligare pålagor som absolut inte gynnar en långsiktig tillväxt, speciellt för oss som har långt avstånd till vår marknad.
Det mest oroande är att det går sämre för våra små och medelstora företagen. Varuexporten från små och medelstora företag i Norrbotten minskade i fjol med 23 procent. Av Sveriges råvaror så kommer 60 % från norra Sverige men framtidens hot om ökade skattepåslag kommer att vara förödande för Sverige men framförallt för våra norrländska företag.
Jag anser att i ett sådant bekymmersamt läge som nu råder så måste de folkvalda analysera läget och våga fatta beslut som gagnar företagsutveckling och möjlighet att bedriva verksamhet i norra Sverige. Detta skulle gynna både norrländsk och svensk ekonomi och skapa arbetstillfällen. Företagare i norra Sverige behöver inte subventioneras men skall inte heller straffas för att Sverige är avlångt. Vad gör då våra folkvalda för att vi skall stärka vår konkurrenskraft och skapa fler och lönsammare affärer?
För närvarande utreds införandet av en flygskatt i Sverige. En skatt som vore förödande för näringsliv och privatpersoner i norra Sverige. För Norrbotten och Västerbotten så handlar det om en ökad skattebörda på 300 miljoner kronor årligen. De är inte dessa åtgärder som oljar maskineriet utan snarare bidra till minskad sysselsättning och risk för en försämrad tillgänglighet. Flyget är ovärderligt för oss i norra Sverige och ska inte få tas ifrån oss.
Sverige är ett glesbefolkat och avlångt land. Flyget utgör på många sätt en förutsättning för jobb, välstånd, turism och möten mellan människor. Varje dag flyger omkring 8000 människor till eller från Norr- och Västerbotten vilket är dubbelt så många som dagligen åker tåg sträckan Stockholm – Göteborg. Vi flyger i jobbet, på semester eller hem till nära och kära. Mer än sju av tio resor mellan Stockholm och Norrland genomförs med flyg. För många människor utgör flyget det enda realistiska alternativet för resor mellan norra Sverige och andra delar av landet.
Samma sak gäller för den viktiga besöksnäringen som attraherar besökare från Sverige och från hela världen och som skapar många arbetstillfällen. Besöksnäringen har exploderat under senare år och under 2015 omsatte besöksnäringen inom destination Swedish Lappland rekordsumman 6,1 miljarder. Detta genererade fler jobb, minskad avfolkning i glesbygd och inte minst åtskilliga skatteintäkter för Sverige och som de folkvalda kan använda bland annat för miljöförbättrande åtgärder. Enligt mig är ett bra miljöarbete en satsning på tillväxt, en tillväxt som ytterligare skapar ekonomiska förutsättningar att utveckla sitt miljöarbete.
Och som om det inte skulle vara nog så utreder Regeringen om att införa vägslitageskatt och i den 24 oktober i Dagens Industri så anser vår infrastrukturminister att bensinen är alldeles för billig.
Dessa i kombination vore förödande för att vi skall kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser på våra produkter och växa lokalt i Norrbotten.
Vägslitageskatten hotar jobben eftersom den gör all svensk industriproduktion dyrare och minskar vår konkurrens på den internationella marknaden. En vägslitageskatt skulle kraftigt missgynna Norrlands näringsliv då vi ser den som en straffskatt för avstånd. Men hela landets konkurrenskraft skulle även missgynnas. Än mer missvisande blir det om vägslitageskatt införs som ett styrmedel för att minska klimatpåverkan. Redan idag är transporter i Sverige dyra och för att kunna konkurrera på den internationella marknaden är transporter därför redan mycket effektiva och rationella.
En sådan skattepålaga på skogsindustrin skulle leda till kraftigt försämrad konkurrenskraft då 80% av produkterna går på export. Företag på landsbygden med få andra transportalternativ drabbas ännu hårdare. En vägslitageskatt skulle innebära ökade avgifter på 30 miljoner per år för ett medelstort företag i Norrbotten.
Även ur miljösynpunkt påverkar denna skatt miljön negativt då biobränsle från skogarna blir dyrare vilket försvårar omställningen till fossilfritt Sverige. Utvecklingen av bioekonomin försvåras. Det vill säga att omställningen mot en hållbar utveckling där allt fler produkter och tjänster som idag har sitt ursprung i olja skall bytas ut mot förnyelsebar energi.
Farledsavgifter har ökat med 8% med 2 månaders framförhållning vilket inte är okej, jag frågar mig var är strategin som leder till fler och lönsammare affärer?
Med Regeringens förslag skulle alla transportkostnader öka utan att någon ökad effektivitet erhålls. Företag i Norrbotten har sin huvudmarknad på den europeiska kontinenten och de skulle få en konkurrensmässig transportkostnadsnackdel kostnadsmässigt gentemot konkurrenterna inom EU.
Motverkar inte dessa två förslag med flygskatt och vägslitageskatt Sveriges mål om att få EUs lägsta arbetslöshet 2020?
Var är vi? Var ska vi? Hur når vi till en ökad export idag?
Norrbottens Handelskammare efterlyser en utredning som skall leda till en tydlig politisk handlingsplan med en exportstrategi som skall leda till ökad export och fler och lönsammare affärer för våra norrländska företag. Detta skulle i förlängningen leda till ökade skatteintäkter och möjliggöra en satsning på långsiktigt miljöarbete.
Norrbotten Handelskammare säger NEJ till skatter som snedfördelar konkurrensen, som vägslitageskatt och flygskatt. Norrbottens Handelskammare säger JA till en kraftsamling för en tydlig, samordnad och långsiktig exportstrategi för Norrbotten och för våra norrbottniska företag!
Susanne Wallin
Vd Norrbottens Handelskammare