Näringslivet och sponsorerna kan ställa krav på rättvisa
Säsongen 2016 - 2017 följde jag tillsammans med ett kamerateam Luleå Hockey/MSSK. Resultatet blir en dokumentärfilm, Underdogs, med premiär i början av 2018. Ämnet är brännande aktuellt. Elitidrottande kvinnors vardag, träning, jobb och matcher.
Vi har under våren fått ta del av USA:s hockeydamer och deras krafttag för att få igenom högre arvoden. Med de nya avtalen kommer USA:s damer få en ersättning på runt 17.500 svenska kronor i månaden. Här i Sverige är Damkronornas ersättning under landslagssamlingar 0 kronor. För ett par år sedan hade de 200 till 250 kronor per dag. Men den ersättningen har tagits bort.
De spelare jag talat med i Damkronorna säger, ”Äh vi ska inte gnälla. Det är ju bara att lägga av om man inte gillar läget”. De här spelarna behöver andra som fightas för dem. De har fullt upp med att träna, jobba, träna, spela match, träna, jobba, jobba och sedan med stolthet bli uttagen till landslaget. Dessa elitidrottande kvinnor har fokus på att få ihop en vardag parallellt med en elitidrottsatsning.
Den påläste vet att spelarna i Tre Kronor inte heller får någon dagsersättning under mästerskap, men deras förutsättningar skiljer sig ordentligt från Damkronorna. Herrspelarna har alla en rejäl lön från sin klubb och behöver inte ta semester eller tjänstledigt från ett jobb som de måste ha vid sidan om elitsatsningen.
Om vi tittar på klubblagen i Sverige och slår ihop, som exempel, hela lagets löner i Luleå Hockey/MSSK så tjänar laget tillsammans strax under vad en enda genomsnittligt betald herrspelare gör i SHL. De flesta klubblags-spelarna i damlagen har ingen ersättning alls och de bäst betalda damspelarna ligger på mellan 8.000 - 10.000 kr i månaden.
Det är vi som ser på som behöver driva frågan om rimligheten i deras ersättningsnivåer. Även näringslivet och sponsorerna har makten att ställa krav på förbunden om hur deras sponsors-stöd ska fördelas mellan dam- och herrspelare.
I fotbollen har det börjat röra på sig. Herrlandslaget i Norge har enats om att gå ner i lön till förmån för damlandslaget. Så från och med 2018 har fotbollsdamerna och herrarna i Norge för första gången samma ersättning när de spelar i landslaget. Även i Danmark har herrlandslaget sagt att de är villiga att följa Norges exempel. Flera länder har gjort upprop mot elitidrottande kvinnornas ersättningar.
Även i Sverige har fotbollsdamerna höjt sina röster och ett nytt avtal gällande deras ersättningar för spel i landslaget slöts nyligen. Svenska Fotbollförbundet har inte velat berätta hur arvodena till dam- respektive herrlandslag ser ut. Det finns i dag inte heller en offentligt uttalad plan på att herrlandslaget skulle följa Norge och Danmarks exempel.
När 14 spelare från damkronorna 2016 skrev ett brev till landslagsledningen och bad om bättre villkor, bad de inte om högre lön. De bad om att få bli behandlade med större respekt. Efter brevet blev Emma Eliasson, som höll i pennan, petad av förbundskaptenen Leif Boork från landslaget. Det är fakta. Sanningen är att förbundskaptenen bara är en av många som upprätthåller de strukturer som råder.
Som norrbottning är jag stolt över att vi satsar på damidrotten. Det är publiken, sponsorer, näringslivet, kommun och regionförbund som gör det möjligt. Nu är det dags att ytterligare medvetandegöra de skilda världar som råder mellan dam- och herridrottens förutsättningar. Vi vet att det är skillnader. Men vet vi verkligen hur stora skillnaderna är? När vi ökar vår kunskap vet vi också vad vi behöver förändra. Om vi vill. Jag vill. Vill du?
Ingela Lekfalk
Filmare, tidigare regionchef för Företagarna Norrbotten
