Generationsskifte - möjlighet eller drama?
Familjeföretagen är en ryggrad i svenskt näringsliv. Beroende på vilken definition som används så är minst 50 procent av Sveriges bolag familjeföretag, allt från små företag till börsnoterade koncerner.
En stor utmaning i familjeföretag är generationsskiften. Rätt genomförda kan de tillföra ny energi och ett yngre perspektiv som ger bolaget en skjuts i rätt riktning, samtidigt som bolaget behåller den äldre erfarenheten. Hastiga eller ogenomtänkta skiften kan i värsta fall riskera bolagets framtid. Samtidigt finns det inte mycket forskning på familjeföretagande och ägarskiften, trots att en stor del av Sveriges företagare är i åldern 55–70 år. Vår egen bild är att många familjeföretag med ett generationsskifte de kommande åren inte är så väl förberedda för processen.
Några knepiga situationer som vi har sett den senaste tiden handlar om bolag med splittrat ägande, bolag utan tydlig arvtagare och mindre bolag med värderingsproblematik.
Splittrat ägande
Etablerade företag som funnits ett tag kan ha hamnat i ett läge där flera kusiner eller släktingar äger mindre delar av ett bolag. Problemet är ofta att alla inte har samma intresse för bolagets framtid. Den med mest vilja, driv och förmåga är oftast den som utvecklar bolaget – kanske i rollen som vd – men utan att ha kontroll över strategiska beslut, utan ägarandel och utan en ersättning som är i nivå med arbetsinsats och risktagande. Det finns två stora risker med detta. Den första är att den med mest driv lessnar och börjar med något annat. Den andra stora risken är att bolaget sällan når sin fulla potential eftersom det är svårt att nå enighet om vilken väg bolaget ska ta. Ofta är enda lösningen på knuten att lösa ut de ägare som inte bidrar aktivt till bolagets framgång.
Vem ska ta över?
Entreprenörer som drivit sina bolag i många år saknar ibland en naturlig arvtagare. Eventuella barn kanske har helt andra intressen i livet eller bor sedan länge på annan ort. Då blir det förr eller senare nödvändigt att hitta en ny nyckelperson som kan axla ansvaret. Den processen kan ta flera år och är en av de svåraste rekryteringarna som går att göra.
Vad är bolaget värt?
Att komma överens om ett värde på ett ägarlett bolag utan börskurs är inte heller så enkelt. Än svårare är det för en ägare eller vd som missat att överföra kunskap och kundkontakter från sig själv till dokument och andra medarbetare. Det kan leda till stora risker för den som ska ta över och kan göra att det inte att går komma överens om en värdering på bolaget. En bra lösning är ofta att ny och gammal ägare går parallellt under en period. Den lösningen bygger förstås på att båda är på god fot med varandra och löser övergången på ett konstruktivt sätt.
Viktigt för norrländskt näringsliv
Det finns naturligtvis goda exempel på lyckade generationsskiften i norra delen av landet. Men tyvärr finns det även många mindre lyckade exempel. Flera år kan gå till spillo när bolaget närmast är förlamat. De gamla ägarna har inte längre kraften kvar att utveckla företaget och de tilltänkta arvtagarna får inte chansen att ta kontroll och driva det i den riktning de önskar.
För ägare finns det många rådgivare som kan hjälpa till med skattefrågor, bolagsformer och finansiering runt generationsskiften. Men ägarskiften är mer komplexa än så och ofta är det de rent mänskliga aspekterna som är de svåraste. Gränslandet mellan affärer och känslor. Till exempel att den gamla ägaren sålt sina aktier men fortfarande kommer tillbaka och ”tittar till” hur det går.
Om norrländska bolag kan lösa generationsskiften på ett positivt sätt så tror vi att det kan skapas tillväxt och nya jobb i de flesta branscher, och på många mindre orter.
Jan Johansson
Delägare på konsultföretaget Revenues AB.
Revenues är ett Umeåbaserat konsultbolag som jobbar med tillväxt och innovation i små- och medelstora företag och start-ups i framförallt norra Sverige.