Småföretagen är Sveriges största jobb- och välfärdsskapare

I Sverige utgörs hela 99,4 procent av företagsbeståndet av småföretag. Totalt står småföretagen och deras anställda för merparten av skatteintäkterna till den kommunala välfärden i 208 av landets 290 kommuner enligt Företagarnas nya rapport Välfärdsskaparna 2019. Bilden av Sverige som en stor industrination är föråldrad – det är idag de små företagen som till största del bär upp välfärden och skapar flest jobb.

I Sverige finns det över en miljon företag som har skapats av våra 500.000 företagare. Majoriteten är småföretag med färre än 50 anställda, där ägaren både styr och arbetar i företaget. Nästan alla företag vill växa och skapa fler jobbtillfällen. Jobben som skapas i de privata företagen genererar inte bara inkomster till de anställda utan även skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. I region Norrbotten står småföretagen och deras anställda för 25 procent av skatteintäkterna och för 32 procent av jobbtillfällena.

Samtidigt som rapporten visar att småföretagen är livsviktiga för att kunna finansiera den offentliga välfärden och den kommunala servicen konstaterar vi att många företagare saknar förtroende för skattepolitiken. Det kan förklaras med att skattetrycket är högt i Sverige, att det finns många brister i den gemensamma välfärden och att myndigheternas, liksom politikernas, retorik och attityd gentemot företagare ofta upplevs som negativ.

Så hur ser skatteläget ut? 224 kommuner har idag en högre kommunal skattesats än år 2000. Jämfört med 2014 har 95 kommuner höjt den kommunala skattesatsen. Om hänsyn även tas till landstingsskatten redovisar samtliga kommuner en ökning av den totala kommunala skattesatsen sedan år 2000. Att höja skatten för att klara ökande kostnader för välfärden är inte en långsiktigt hållbar väg.

Kommuner och regioner behöver hitta nya sätt att arbeta på för att bli effektivare. Det är viktigt att politiker och tjänstemän inför varje beslut tänker efter hur beslutet påverkar ortens småföretagare – hur det kan skapa jobb och intäkter. Samtidigt vill vi uppmana kommun- och landstingspolitikerna att se över onödiga kommunala utgifter, istället för att höja kommunskattesatsen.

Flera kommuner skapar planer och projekt för att attrahera nya storföretag till orten. Det riskerar att bli ett nollsummespel när en kommun lockar till sig företag – för det innebär samtidigt att en annan kommun förlorar företag. Kommunledningen bör istället fokusera på att skapa förutsättningar för befintliga företag och smarta människor på orten att utveckla sin verksamhet och realisera sina idéer; att göra investeringar och att våga anställa sin första eller andra medarbetare. Plötsligt så har kommunen en offensiv strategi för att skapa egna storföretag och en attraktiv kommun.

Några steg på vägen är:

- Att införa en tjänstegaranti gentemot företag att beslut om tillståndsärenden ska fattas inom en viss tid. De avgifter som tas ut för olika tillstånd måste vara transparenta och tydliga.

- Kommuner ska inte konkurrera med privata aktörer, och så många marknader som möjligt borde öppnas upp för privata aktörer.

- Oberoende analyser av hur småföretag påverkas ska vara en självklarhet när ny policy introduceras.

Belöningen om fler kommuner lyckas vässa företagsklimatet ytterligare är att fler företagare kan våga ta steget att anställa och därmed skapa ett nytt jobb som ökar våra gemensamma resurser. Det tror vi är vägen framåt vad gäller sysselsättning, en stark välfärd och positiv befolkningsutveckling.

Jenny Frank, regionsamordnare Företagarna Norrbotten

René Bongard, analytiker Företagarna