Nya Sidenvägen mer än logistik.

Sverige  anslöts förra året äntligen till nya Sidenvägen med hjälp av Railgate Sweden och Railgate Norway till Haparanda respektive Narvik. Godset går via järnvägsknuten Kouvola i sydöstra Finland, där det omlastas till direkttågen till Xian i Kina. Det tar 12-16 dagar från Sverige till Kina via denna bakväg genom Ryssland och Kazakstan. 

Förra året var redan 49 städer i 15 EU-länder anslutna med direkttågtrafik till och från Kina. Sammanlagt skickade Kina 6.363 godståg till Europa. Det var en trafikökning med 51 procent sedan 2017. Potentialen är enorm eftersom Kina står för så stor andel av världens ekonomiska tillväxt som 30 procent och Sidenvägens nya sträckningar genom Asien öppnar upp tidigare instängda marknader. Men möjligheterna är ännu större eftersom det inte bara handlar om logistik. 

Nya Sidenvägen lanserades som ett globalt öppet projekt av Kinas president Xi Jinping år 2013. Han kallade det sedermera för Bälte- & väginitiativet (på engelska Belt & Road Initiative – BRI) där "vägen" står för sjövägen från Kina via Suezkanalen till Europa. Landvägen från Kina kallas "bältet" eftersom det på land går att skapa en utvecklingskorridor, som precis som gamla sidenvägen kan ge upphov till nya städer och odlingsområden i ett brett bälte längs vägen. Det handlar om moderna järnvägar, motorvägar, kanaler, kraftledningar, fiberkablar och framför allt nya industri- och bostadsområden.

Ambitionen är att i samverkan hjälpa till att lyfta bortglömda och eftersatta områden i världen ur fattigdom. Metoden är den som Kina använt för att häva sin egen fattigdom, vilket är ungefär samma metod som Sverige använde tidigare, nämligen infrastrukturutbyggnad och industrialisering med den mest moderna tekniken. Afrikas, Asiens och Sydamerikas länder erbjuds nu hjälp att bygga kraftverk, elektrifiering och sina delar av planerade transkontinentala järnvägar. [Man skapar i land efter land en plattform av infrastruktur baserad på ökad energitäthet vilket garanterar en höjd produktivitet som mer än väl kan betala investeringarna.]

Projekten är så stora att det krävs medverkan från många länder att genomföra. I ett triangelsamarbete bygger spanska byggföretag tillsammans med kinesiska företag och kongolesiska staten den jättelika dammen Inga III i Kongofloden. Systemet med triangelsamarbeten innebär att till exempel svenska företag kan delta i projekt som annars skulle vara för stora.

Hemma i Sverige innebär BRI att utbyggnad av infrastruktur sätts i fokus, vilket behövs minst sagt, men det blir också fokus på forskning och teknisk utveckling. När infrastruktur och basindustrier byggs ut i stor skala på modernaste tekniska nivå skapas nya ledande företag, precis som när verkstadsindustrin utvecklades i Sverige. Medverkan i BRI-projekt, vare sig de byggs i Sverige eller utomlands, öppnar därför dörrar för både stora och små företag till andra projekt i världen i framkanten av den tekniska utvecklingen.

Det är därför av största vikt för svenskt näringsliv, arbetsmarknad och forskning att Sverige aktivt ökar samarbetet med BRI och deltar på högsta nivå i nästa toppmöte för Belt & Road, som hålls i Beijing i april i år.

Ulf Sandmark, ordförande i BRIX-Belt & Road Initiative Executive Group in Sweden

Nya Sidenvägen är första steget till ett globalt järnvägssystem.