Jonas Unger

Jonas Unger, projektansvarig, Basindustririket 2.0

Ska norra Norrland utmanövreras igen?

Debatt Förslaget om ökad dieselskatt för gruvindustrin är illa genomtänkt och dåligt förankrat i ett bristfälligt remissförfarande, skriver Jonas Unger, representant för den politiskt obundna organisationen Basindustririket i en debattartikel.

Gällivare, Kiruna, Lycksele, Pajala, Skellefteå och andra gruvanknutna kommuner i norr utmanas i ett månadsfärskt gruvskatteförslag från finansdepartementet. Inledningsvis bedöms föreslagna skatteförändringar kunna ge staten 370 miljoner kronor per år med början redan från den 1 augusti i år. Merparten av skatten drabbar gruvverksamhet i norra Norrland och då särskilt vid dagbrottbrytning. Nu behövs ett snabbt omtänk hos makthavarna i Stockholm om norra Norrland inte åter ska bli utmanövrerade.

Basindustririket, en opolitisk organisation med fokus på kommuner med basindustrier, har läst just publicerade remissyttranden över framlagt förslag. Vi ger nedan en kort redovisning av våra reflexioner kring förslaget, det föga demokratiska remissförfarandet och framlagda remissvar. 

Regeringen med samarbetspartier kan nu i mars komma överens om att senarelägga och modifiera förslaget till ökad gruvskatt och i stället utarbeta ett väsentligt klokare alternativ. Gör det, tack! Det skulle främja utvecklingen i norra Norrland.  Ett snabbt genomförande av lagt förslag utan att ha lokal förankring och efter svidande kritik inte bara från berörda industrier utan även något mildare från vissa myndigheter och organisationer.

I tunga remissvar har särskilt framhållits att konsekvenserna inte har fått tillräcklig belysning och att reformeringen planeras att genomföras utan att berörda företag har möjlighet att hinna genomföra teknikförändringar utöver de redan pågående. Den helt oväntade och snabbt införda skattehöjningen blir enbart en direkt straffskatt utan motsvarighet i konkurrentländerna, åtminstone inledningsvis.

I det framlagda förslaget saknas nästan helt en redovisning av konsekvenserna för berörda kommuner. Finansdepartementet, med två stockholmare som statsråd, avstod att sända förslaget på remiss till någon kommun eller region. Varför ignorerades exempelvis Lycksele, Pajala eller Gällivare?  SKL, Sveriges kommuner och landsting, fick däremot remissen att besvara, men avstod ifrån att yttra sig i gruvfrågan, som var en av tre olika förslag till punktskatteändringar i remissförfrågan. Ingen facklig organisation har fått förslaget på remiss, inte ens IF Metall, Unionen eller Sveriges ingenjörer.

Genom åren har gruvanläggningar haft reducerad skatt på den diesel som används i vissa typer av arbetsmaskiner i gruvor. Detta ger gruvdrift i Sverige bättre möjligheter i den globala konkurrensen.  Konkurrentländerna har trots den reducerade skatten ändå haft betydligt lägre motsvarande skatter om ens några.

Av remissvaren framgår att föreslagna skatteändringar skulle för år 2020 kunna innebära 100 miljoner kronor i ökade kostnader för Boliden AB och för det nystartade Kaunis Iron AB 25 miljoner kronor. Nog hade det för dem och berörda kommuner varit bättre om de hade haft kvar pengarna för att förbereda en allt hållbarare verksamhet. Hela Pajala har kunnat glädjas åt att järngruvan där åter har kunnat öppnas. Ökad skattekraft till kommunen!

Normalt ska svarstiden för remisser vara tre månader med möjlighet till avkortning i särskilda fall. Finansdepartementet valde i detta fall att kräva svar inom tre veckor, då inkluderande en sportlovsvecka. Kanske ett skäl att SKL inte yttrade sig om gruvfrågan. Ett antal statliga myndigheter har helt ställt sig bakom det framlagda förslaget, t ex Energimyndigheten. Med en så här kort remisstid har man förmodligen inte kunnat samråda med exempelvis berörda industrier om konsekvenser och alternativa vägar.

Fossilfritt Sverige 2030, är ett statligt sekretariat för att få företag, samhälle och forskning att samverka för en klok och snabb utfasning av växthusgaser.   Fossilfritt har tagit initiativ till att olika branscher nu tar fram sina egna färdplaner för hur respektive bransch ska bli fossilfri med bibehållen konkurrenskraft. Gruvnäringen tog fram sin rapport i fjol och fick ett positivt gensvar vid ett möte med gruv- och stålintresserade riksdagsledamöter i december. Ingen av de partier som nu tillsammans styr Sverige nämnde då att man planerade att införa dramatiska försämringar i augusti 2019.

I olika sammanhang har regeringsledamöter starkt framhållit att genomförande av en klok klimatpolitik måste göras i samverkan mellan stat och näringsliv.

Vår rekommendation:

Att finansdepartementet i samråd med näringsdepartementet och med centerpartiet och liberalerna utarbetar ett nytt förslag, där inte minst gruvnäringens strategiska betydelse för jobb och då inte minst i norra Sverige beaktas. Ett förslag att efter riksdagsbeslut börja införas tidigast den 1 januari 2020.

Jonas Unger

Projektansvarig, Basindustririket 2.0

Annons
Annons