Digitaliseringen och vi
Det är ordet omställning som gäller när vi pratar digitalisering. Hur hanterar vi den omställning som vi måste göra inom hälsa och sjukvård, inom skola, inom industrin och så vidare när vi blir färre som ska hantera fler utmaningar? Är digitaliseringen en del av svaret på frågorna och vad händer med vår personliga integritet?
Jag skriver ett meddelande via telefonen till en kollega. När jag skriver den första bokstaven kommer direkt tre förslag på hela ord jag kan använda, det är AI (artificiell intelligens). Det förslag jag får är baserat på mitt eget skrivande sen 2007 när jag började använda Facebook. Jag får med hjälp av AI via Facebooks algoritmer, hjälp av mig själv att skriva lite fortare och kanske behöver jag tänka lite mindre också. Jag får också en uppsjö av reklamerbjudanden på köpet, ibland uppskattat men oftast irriterande.
Jag lyssnade i veckan på en forskare från Blekinge Högskola som med hjälp av AI (artificiell intelligens) utvecklat ett program som ska kunna fördubbla antalet operationer under en dag på deras sjukhus. Genom att lägga in alla individuella scheman för vårdpersonalen och genom att klassificera typen av operationer och tillgång till lokaler, kan sjukhuset få en överblick och samordning som det svårligen hade gått att se manuellt berättar hon. Det känns rimligt att tro att ingen protesterar mot det förslaget.
I Kalix har man precis installerat en duschrobot på ett äldreboende.
– Vi har stora utmaningar i framtiden med många äldre, det är ett komplement för att behålla en god vård och omsorg, säger ordföranden i Socialnämnden. Det är däremot ett förslag som delar mänskligheten i för och emot. (SVT om duschrobot i Kalix)
I en komplex värld där digitalisering och växthuseffekt verkar öka lika snabbt, är det lätt att tappa tilltro till beslutsfattare och lätt att känna snålblåsten kring ens egen trygghet. Alla verkar kunna ställa frågorna men få har svaren. Ska man välja ett nyckelord för situationen så föreslår jag ordet Trust, på svenska kombinationen av tillit och trygghet, som också förutsätter förankring och dialog.
1984 lanserade Apple via en nu historisk reklamfilm, datorn MacIntosh på Super Bowl i USA. Det är en film byggd på George Orwells "1984" som slutar med att Apple introducerar ”frihetens verktyg” som enligt dem kommer att se till att släppet av deras dator 1984 garanterar att 1984 aldrig blir som Orwells skräckssamhälle "1984". Det var brilliant men senare dömdes Apple för att ha placerat programvara i sina telefoner som slöade ned dem och fick oss att snabbare köpa nya. Frihetshjälten hade blivit skurk. (Apples reklamfilm från 1984)
Till årsskiftet 2020 inför Kina ett nationellt socialt poängsystem. 626 miljoner övervakningskameror utspridda över riket kommer att med hjälp av ansiktsigenkänning kartlägga medborgarnas beteende i ett nationellt "socialt poängsystem". Det är lätt att ställa sig på demonstranternas sida i Hongkong i deras kamp för frihet och fria val. (Tre artiklar om detta: Technode Newsvoice Brookings)
Enligt Reuters Digital News Report 2019 har vi i Norden än så länge en unikt hög tilltro till myndigheter och medier, fast tilltron stadigt naggas i kanten. Som i andra länder har även vi extrema rörelser på både vänster- och högerkant men också en stark skattefinansierad Public Service i mitten av Reuters medieföretagsskala, som i bästa fall balanserar ytterligheter. I USA har medierna inte samma aktör i mitten och då lämnas fältet mer öppet för extrema åsikter och aktörer, vilket President Trump skickligt nyttjat och som i sin tur öppnat vägen för Fake News i en global omfattning. (Reuter Institute Digital News Report 2019)
Det är som vanligt upp till dig och mig vad vi tycker om den omställning vi befinner oss i och som drivs framåt av digitaliseringen. Det är däremot ännu inte riktigt upp till dig och mig vilka algoritmer vi är med i. Rent juridiskt har de flesta av oss bockat i rutan att man får använda min data till de tjänster och företag jag använder mig utav. Likaså har de flesta av oss upprörts och sagt att nu ska vi minsann bojkotta sociala medier och sen sitter vi där igen och lägger upp selfies av oss själva och upprörs över Fake News. Och visst är det onekligen bekvämt att jag själv väljer vad jag ska se och höra samt när och till viss del var jag ska göra det.
Digitaliseringens plattformar är vi alla beroende av, det är via dem vi kommunicerar och får information, det är svårt att ställa sig utanför. Vår egen data är idag handelsvara som vi själva styr väldigt lite över men utvecklingen med ny teknik där vi själva äger datan och sätter villkoren pågår parallellt. Och vad säger man? Hoppet är väl det sista som överger en.
Stina Almkvist
Strateg på avdelningen för regional utveckling, Region Norrbotten. På fredag är hon moderator i Luleå, för den nationella konferensen Digital@Idag.
