Monica Kutics Normark

Monica Kutics Normark

Krönika: Bli din egen hållbarhetschef

Krönika Nu är det dags att alla blir sin egen hållbarhetschef, skriver Monica Kutics Normark, Energikontor Norr.

Jag minns första gången jag fick höra ordet hållbar, det var redan på 80-talet när jag var liten. Såklart ville jag börja köpa kläder från den stora klädkedjan – som mina kompisar gjorde. Min mamma sa ifrån. Hon var ”hållbarhetschefen” i vår familj och vägrade köpa kläder som hon visste brukade noppa eller gå sönder efter några tvättar.

Mamma köpte nästan bara kvalitetskläder från utvalda lokala butiker som höll länge och hon stickade alla mina tjocka vintertröjor med väl utvalt garn. Samma sak gällde med maten, hon vägrade servera processat halvfabrikat medan jag hellre vill gå till min bästis och äta middag och få Mamma Scans köttbullar och Felix potatismos. Bilen kunde ju inte vara annat än Volvo, där min mamma också arbetade. Man vet vad man fick liksom. Alla inköp som gjordes var välplanerade, jämförda och av stor kvalitet för den tiden, detta gällde allt från inköp av möbler, bilar, cyklar, kläder, mat, teknik och resor. Hållbarhet i praktiken som många gånger också handlar om sunt förnuft, eller hur?  

Detta citat har jag läst många gånger och det träffar mig rakt i hjärtat: ”Vi är den första generationen som kan utrota extrem fattigdom och den sista generationen som kan rädda klimatet.” De orden är uttalade av FN:s förre generalsekreterare Ban Ki-Moon 

För många stora bolag och koncerner är hållbarhet obligatoriskt, ett måste, en lag. Hur ser hållbarhetsarbetet ut i de mindre företagen?  

I min roll som affärsrådgivare har jag förmånen att få träffa små och medelstora företag i hela regionen och vara med på första stegen av deras hållbarhetsresa. En resa där de ser över sin verksamhet, blir mer medvetna och får mer insikt för att kunna lägga planen för vad de kan göra för att bidra till att nå de globala målen. Spännande och givande möten för både mig och företagens ledning. 

Satsar du på hållbarhet i ditt företag så leder det också till bättre lönsamhet i alla tre perspektiv; för människor (det sociala), för miljön (det ekologiska) samt på ekonomin och samhället (ekonomisk hållbarhet). Det är fakta. Robert G Eccles är ekonomiprofessor från Harvard och hans forskning visar att företag som arbetar aktivt med hållbarhet har högre börsvärde och bättre ekonomisk avkastning. 

De flesta företag jag har stött på anser att hållbarhet är en hygienfaktor. De ser konkurrensfördelar men vet bara inte var de ska börja. Jag känner mig hoppfull inför framtiden, det finns mycket värdefullt som faktiskt redan görs och företagen har ibland inte insett att det är hållbarhet de jobbar med och den insikten blir många gånger en aha-upplevelse. Kanske har företaget redan en hållbar värdegrund, stor öppenhet och transparens, bästa arbetsvillkoren för medarbetarna, en hållbar inköpstrategi, givna nyckeltal, god lönsamhet och kan investera i tex energieffektiva lösningar. 

Kanske finns det redan en miljöpolicy och mätbara mål för minskat koldioxidutsläpp. Det handlar om att integrera hållbarhet i företagets verksamhet. 

Vi behöver alla bli mer medvetna, öka kunskapen och börja med oss själva. Du och jag. Vad gör du för att vi ska nå de uttalade globala hållbarhetsmålen Agenda 2030? Hur kan du bidra till god hälsa och utbildning, jämställdhet, rent vatten, hållbar energi för alla, schysta arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, hållbara städer, hållbar konsumtion, bekämpa klimatförändringar med mera. 

Nästan alla företag jag har mött vill hoppa på hållbarhetståget, de vill få mer kunskap, bli mer medvetna, kunna mäta sitt hållbarhetsarbete, på sikt visa på effekterna och på så vis nå de globala målen. Det är konkurrenskraft. Och i ärlighetens namn har jag svårt att förstå hur svaret skulle kunna vara något annat. Vem väljer bort klimatet? Eller en trygg arbetsmiljö eller schysta arbetsvillkor? Eller ekonomisk lönsamhet? 

Om svaret är ”Nej vi har inte tid så då köper vi oss fria och planterar istället lite träd i en annan del av världen för att kompensera allt det dåliga vi gör” då tycker jag att det är dags att tänka om. Valet mellan att kompensera på det sättet istället för att investera i åtgärder kopplat till sin egen verksamhet borde ju vara enkelt. Det är ju så här att många kanske tänker direkt på kostnader och att du måste investera i ny teknik, dyrare material, elbilar eller annat. Men börja först med dig själv, att förändra beteende och få med alla anställda på vad just ni kan göra för att bidra till hållbar utveckling. 

Jag förstår mammas val och beundrar att hon var så förhållandevis tidigt ute. Nu när jag själv är vuxen och har barn och familj reflekterar jag över mina egna värderingar kring hållbarhet. Vilka medvetna val gör vi i familjen? Vilka inköp? Handlar jag från de lokala företagen eller bara de stora kedjorna? Är inköp alltid välplanerade och strategiskt utvalda? Vad äter vi? Hur lever vi? Hur lagar vi maten? Hur bor vi? Hur färdas vi? Jag försöker att göra de bästa valen för mig och mina barn. Och för deras framtid. Tänker på mamma och hoppas att hon ler där i sin himmel när hennes barnbarn säger till mig “Alltså mamma, var är den här tröjan egentligen tillverkad?”. 

Nu är det dags att alla blir lite mer sin egen hållbarhetschef - vilka val kan du göra bättre redan idag?  

Monica Kutics Normark, affärsrådgivare på Energikontor Norr

Annons