Klimatfrågan kräver nya gruvor

Klimatet är kanske den viktigaste frågan för vår miljö, i alla fall hos demokratiska länder. En av de viktigaste insatserna är att minska förbränning av fossila bränslen, som står för cirka 70 procent av koldioxidutsläppen. Nu börjar det bli bråttom, klockan den tickar.

För att ställa om behöver vi främst minska andelen kolkraft samt öka andelen vindkraft och solceller inom elproduktion. Vi behöver även minska behovet av fossila bränslen inom transporter, främst genom att elektrifiera. Klimatfrågan kräver en ökad volym av mineraler till elledningar, elmotorer och batterier, som till exempel kobolt, litium, nickel och koppar.

Vi kan inte arbeta med klimatfrågan utan att se över tillgången på mineraler. I Europa använder vi i nuläget cirka 15 ton stål och 600 kilo koppar i vår livstid. Dessutom använder vi cirka 70 olika mineraler till vår mobiltelefon. Till våra solceller och batterier tillkommer många ”nya” mineraler. En annan viktig aspekt är omställning från kolkraft till vindkraft, som kräver 12 gånger mera koppar per producerad kilowattimme.

I nuläget kontrollerar Kina cirka 90 procent av produktionen från sällsynta jordartsmetaller. Europa importerar cirka 80 procent av sin konsumtion av koppar. Kobolt, som används till batterier, är främst en biprodukt från nickel- och koppargruvor, där Kongo Kinshasa står för över 50 procent av världsproduktionen.

Det skiljer mycket mellan olika länders miljökrav vid gruvdrift. Finland och Sverige har högsta krav enligt ERRI:s miljöregleringsindex. Chile som är stora inom litium och koppar, de har betydligt lägre miljökrav, för att inte tala om Kongo-Kingshasa inom kobolt. Till det kan vi lägga till den etiska aspekten, till exempel arbetsmiljön vid gruvor i Kongo-Kingshasa.   

Gamla gruvor generar koldioxid från sina dieseldrivna fordon. Därför byggs det nya gruvor med eldrift, som ger 0-utsläpp av koldioxid, främst i de nordiska gruvbolagens regi.

Återvinning av metaller är en viktig fråga, där vi har ett väl uppbyggt system i Norden. Behovet av mineraler och metaller har en logaritmisk utveckling. Även om vi återvinner alla våra metaller så räcker det inte, därför behöver vi öppna nya gruvor. Det som driver utvecklingen är klimatfrågan och vår ökade konsumtion i västvärlden. Vi ser också en ökande konsumtion från en framväxande medelklass i främst Asien men även Afrika.

Då måste vi inse att vi i västvärlden inte har ensamrätt på råvarorna. Frågan är om vi både miljömässigt och etiskt kan blunda för att vi i Europa behöver öppna nya gruvor, även där vi själva bor.

Pär Jonsson
Älvsbyn

Pär Jonsson var tidigare näringslivschef i Älvsbyns kommun. Arbetar nu som konsult.