Debatt: Sex saker kommunerna kan göra för en återstart
Hösten är här och i Norrbotten jagar man älg och ripa. På nätet tipsas om mustiga grytor och i stadshus runt om i Norrbottens samlas kommunpolitiker för att fatta beslut om budgeten för nästa år.
Med jämna mellanrum gör regeringen ett stort nummer av att kommunerna ska få mer pengar och att nya miljarder ska rädda välfärden. Men även om politiker ofta försöker ge sken av det så kan man inte trolla fram pengar.
De tillskott staten skickar till kommunerna är också skattepengar som kommer från företagen. Bara i Norrbotten får kommunerna varje år in 4,8 miljarder kronor via den kommunalskatt som de anställda i de privata företagen betalar. Dessa pengar utgör i princip hela fundamentet till välfärdens finansiering.
Det finns heller ingen garanti för att dessa skattekronor kommer fortsätta flyta in till kommunerna. Många av Norrbottens företag har drabbats hårt av coronakrisen. Vissa branscher ser fortfarande ett nästintill totalt tapp i omsättning jämfört med innan pandemin. Antalet arbetade timmar minskar och skattebasen vittrar därmed sönder.
Kommunerna i Norrbotten har gjort mycket för att hjälpa och stötta de lokala företagen genom krisen och de politiker och tjänstemän som kavlat upp ärmarna är alla värda en stor eloge. Nu är det dock dags att börja diskutera hur kommunerna kan ge företagen bästa möjliga förutsättningar för en återstart när regionen och Sverige får upp farten igen. Men som vanligt, där många kockar är inblandade, är det viktigt att först enas om receptet.
Jag vill särskilt lyfta fram några viktiga åtgärder:
1. Dämpa företagares ovisshet. Kommunerna måste ge besked om vilka av de lättnader i tillstånd och sänkningar i avgifter som infördes i samband med krisen som blir kvar 2021. Fortsätt exempelvis med slopade tillsynsavgifter för restaurangbranschen som när ungdomsarbetslösheten är extremt hög är en bransch som kan ge ungdomar en väg in på arbetsmarknaden.
2. Slopa avgiften för att förlänga giltighetstiden för bygglov. Den ekonomiska osäkerheten gör att flera lokala företag som fått bygglov beviljat inte har börjat bygga. Om de istället väljer att starta med bygget framåt våren bör de inte drabbas av ekonomiska reprimander från kommunen.
3. Investera mera! Det viktigare än någonsin att kommuner fortsätter med tidigare aviserade inköp, upphandlingar och investeringar för att på så sätt stimulera de lokala företag som är beroende av kommunen som kund. Kommunerna bör där så är möjligt även dela upp de offentliga inköpen så att även mindre växande företag ges möjlighet att lägga anbud.
4. Tillsätt ett näringslivsråd, med representanter från det lokala näringslivet i de kommuner där det inte redan finns ett sådant. Det behöves kontaktytor i kommunen som möjliggör god dialog och samverkan där lokala företagare och politiker kan diskutera åtgärder efter krisen.
5. Nya kommunala regler måste anpassas för de små företagen – inte tvärtom. Alla kommuner ska i utformningen av nya regler utgå från hur det kommer påverka de allra minsta företagen. Om regeln visar sig leda till ökad regelbörda för de lokala småföretagen så ska den inte införas.
6. Kommunerna måste göra en bred översyn av den verksamhet som utförs i egen regi, för att identifiera om det finns verksamheter som istället kan utföras billigare och mer effektivt av de lokala företagen.
Vad kommer Norrbottens kommunpolitiker att koka ihop åt företagen denna höst? Blir det en god och närande gryta eller kommer kockarna i kommunfullmäktige skylla ett misslyckat resultat på varandra? Med rätt näring kan näringslivet bidra till en rivstart. Med livskraftiga företag kommer fler jobb och mer skattekronor även till kommunerna. Det är ett recept som vinner i längden.
Lars Lindberg, regionchef Företagarna Norrbotten
