Norrbotten - möjligheternas län

Jag och mina kollegor från Norrbottens Handelskammare flyger med en Saab340 från Luleå till Tromsö för att möta en norsk investerare. Jag är förvånad över hur nära det är till Tromsö från Luleå bara transportförutsättningarna är de bästa.  Snabba transporter som Artic AirLink bidrar till att de små och medelstora företagen i Norrbotten som är expansiva tänker framåt och ser norra Norge och norra Finland som en ny marknad.

När jag sitter i flygstolen så tänker jag på alla företagare jag träffar i Norrbotten och som känner stor stolthet över det de åstadkommer och har en framtidstro med gott självförtroende. Det är de som tillsammans skapat Norrbotten- Swedish Lapland en del av världen som blivit mer och mer intressant för utländska investerarare och besökare.

Väl uppe i luften så ser jag ut över det vackra fjällandskapet genom fönstret. Solen lyser och snökristallerna längs fjälldalarna lyser likt diamanter. Enligt min mening är det inte konstigt att rekordmånga företag startas. Den internationella efterfrågan på naturbaserade resmål ökar och en nyligen gjord undersökning visar att besöksnäringsentreprenörerna ser mycket stora möjligheter att skapa tillväxt i sina företag.

Besöksnäringen är expansiv, gästnätterna ökade 2015 med 6 % och det är de internationella besökarna som ökar mest. Besöksnäringen inom Swedish Lapland omsätter idag 5,8 miljarder kronor. Det gör mig stolt!  Vår arktiska natur, kultur, gästvänligheten och upplevelserna som besöksnäringsentreprenörerna erbjuder gör destinationen Swedish Lapland till ett resmål som är rikt på reseanledningar för den globala resenären.

Under resan passerar vi både enorma skogslandskap och gruvor, Sveriges basindustri. Norrbotten har enorma resurser som under decennier bidragit till Sveriges goda ekonomi. Jag ser exportindustrin som Sveriges drivkraft med hög efterfrågan på grund av god konkurrenskraft. 77 % av den svenska exporten härrör från industriella produkter och tjänster som skapas av sektorn. Här kan jag nämna några exempel som att Norrbotten svarar för cirka 90 % av EU:s totala produktion av järnmalm. Sverige står för 10% av den totala produktionen av papper i EU-länder och omkring 20% av sågade trävaror. 

Vi är även bra på att förfina råvarorna och här kan nämnas gruv- och metallråvaror. Genom detta ökar Sveriges gruv- och metallråvaror från ett värde av 25 miljarder kronor till cirka 550 miljarder kronor

Efter en lång och givande dag i Tromsö beger vi oss till hotellet. Jag har svårt att sova och tänker på hur viktig transportförbindelserna är. Jag tänker på infrastruktur och förutom flyget är Norrbotniabanan en förutsättning och en självklarhet för mig. Det är också viktigt om våra små och stora företag skall kunna exportera och utveckla sina verksamheter. Jag anser att en ökad export och turism bygger på en grundläggande god infrastruktur. Den arktiska regionen är en viktig region för Sverige. Vi är ett stolt folk som vill mer. Vi vill växa och vi vill erbjuda fler turister att nyttja vårt vackra län och vi vill exportera mer.

Sverige är beroende av exportindustrin från Norrbotten och Europa är beroende av naturresurser från oss i norra Sverige vilket vi avser att fortsätta att jobba för genom att stärka en bättre och säkrare infrastruktur. Ungefär 60% av godstransportarbetet på järnväg sker i norra Sverige.  Stambanan genom övre Norrland byggdes på 1800-talet. Den har stora lutningar, tvära kurvor, är anpassad för låga hastigheter och är sårbar  för störningar eftersom den är enkelspårig.

Till slut somnar jag men på morgonen kommer jag ihåg min dröm. Inte så konstigt att jag drömmer Norrbotniabanan då planeringsarbetet återupptagits. Drömde att politikerna hade fattat beslut om hela banans finansiering och bygge. Beslutet grundade sig på att den nya kustvägen bidrar till att öka kapaciteten, konkurrenskraften, kompetensförsörjningen och inte minst ytterligare ökningar inom turismnäringen.

När jag satt i planet på väg hem tänkte jag på min dröm och smålog eftersom järnväg är en statlig angelägenhet. Näringslivet i norr finansierar givetvis Norrbotniabanan på samma sätt som näringslivet i övriga Sverige genom skatter, arbetsgivaravgifter, banavgifter och det står Norrbottens logistikråd och Norrbottens Handelskammare bakom. Självklarheter skulle leda till att näringslivet kan växla upp till ökad export och en ökad turism som skulle ge nya och stora möjligheter för vår framtid och inte minst bidra till Sveriges utveckling.

Susanne Wallin, vd för Norrbottens Handelskammare, och med passion för Norrbottens - Swedish Laplands gränslösa möjligheter.