Krönika

Äntligen moteld mot kritikerna i söder

Äntligen moteld mot kampanjen från intressen i söder som vill stoppa de stora industrisatsningarna i norra Sverige, skriver Lennart Håkansson i dagens krönika.

Jag har en tid varit förvånad över att ingen står upp och försvarar de stora satsningarna i norr mot kritiken från söder.

Under något år nu har intressen i södra Sverige publicerat en serie rapporter, varav flera ger sig ut för att vara vetenskapliga, som ifrågasätter de stora satsningarna på fossilfri järnsvamp, fossilfritt stål och batteriproduktion som görs eller planeras i norra Sverige.

Det är helt i sin ordning att stora satsningar, där till en del statliga pengar är inblandade, ifrågasätts och debatteras. Så ska det vara.

Det som har stört mig är att motargumenten inte nått ut i den nationella offentligheten.

Jag förstår att företagsledare drar sig för att gå ut i offentlig debatt (Harald Mix kommenterade kritiken i sitt Sommarprogram). Deras arbete är i verkstaden. Men det finns myndigheter och en rad näringslivsstödjande organisationer i Norrbotten. Vi har ett universitet. Men ingen motoffensiv mot aktörer som Sydsvenska Handelskammaren,  Skandinaviska policyinstitutet och Institutet för näringslivsforskning, och deras kampanj för att stoppa investeringarna i norr.

Men nu kommer motargument i offentligheten, från flera tunga namn.

Här i Affärer i norr skrev nyligen Per Molin, som haft ledande roller inom svensk stålindustri, och Lars Wikman, tidigare konsult inom stålindustrin, en debattartikel som var ett svar på kritiken mot satsningarna i norr från intressen i söder. ”Det är både möjligt och nödvändigt med fossilfritt stål”, skrev de.

Och i söndagens Dagens Nyheter skrev Anders Sundström en debattartikel med rubriken: ”När Norrland går framåt blir baktalarna i söder skärrade”. Han skriver om de eviga belackarna i söder och att de i sin okunnighet lyfter fram ”Stålverk 80-spöket”.

Han påpekar att flera av de stora investeringarna görs av privat, internationellt kapital och inte av svenska staten. Och att statligt ägda LKAB som ska investera 400 miljarder under drygt 20 år, de senaste två decennierna levererat 100 miljarder till staten i ägarutdelning och företagsskatt. I södra Sverige oroar man sig över att inte förses med elkraft från norr, samtidigt som motståndet mot ny vindkraft är störst i söder.

Underbar läsning. Jag säger bara: Äntligen!

Lennart Håkansson

Utgivare av Affärer i norr och North Sweden Business