Framtiden innehåller stål i nya former
Per Bondemark är vice vd och inköpsdirektör på SSAB. Han är ordförande för Näringslivets transportråd och är också talesperson för Norrbottens Handelskammares logistikråd i nationella frågor.
En global utblick
Oavsett var du just nu befinner dig och oberoende av hur du tog dig till den plats du befinner dig på, så vågar jag påstå att du har använt stål i någon form.
Om du åkte bil så var den i stora delar gjord av stål och i synnerhet de flesta säkerhetsdetaljerna. Om du åkt kollektivt så var fordonet garanterat till större delen gjort av stål. Om du cyklade så var åtminstonde delar av cykeln gjord av stål. Om du gick så innehöll till och med skorna en liten portion stål, för att inte tala om att stål i högsta grad behövs för att kunna tillverka skor. Stål finns överallt omkring oss och används i allt från mobiltelefoner till lyftkranar, broar och fordon.
Den globala stålkonsumtionen har historiskt ökat med 1-3 procent per år, undantaget några år i början av 2000-talet då efterfrågan ökade kraftigt på grund av Kinas alltmer utvecklade ekonomi. Efterfrågan förväntas fortsätta med några procent per år under överskådlig tid. Ökningen drivs av en globalt förbättrad levnadsstandard. Ökad levnadsstandard driver infrastrukturprojekt och teknisk utveckling inom i stort sett alla områden. Detta i sin tur driver stadigt efterfrågan av stål.
Från att fram till 70-talet ha varit en i stora delar nationell angelägenhet har stål blivit en internationell handelsvara. Det har blivit så, dels på grund av att efterfrågan och tillverkning har skiljt sig åt geografiskt, dels har olika marknader specialiserat sig i olika grad. Med en ökad globalisering och en alltmer ökad privatisering av stålindustrin har konkurrensen också ökat dramatiskt. Det har i sin tur lett till alltmer ökad kundfokusering och specialisering.
Vad har SSAB och annan svensk stålindustri gjort?
I en alltmer globaliserad värld har SSAB och andra stålföretag specialiserat produkter och tjänster. Detta har lett till flera stora strategiska förvärv under den senaste 10-års perioden, det senaste stora förvärvet var finska Rautaruukki.
Parallellt med förvärv har det också skett stora investeringar för att kunna tillverka nya produkter och behålla en konkurrenskraftig kostnadsposition. SSAB räknas som ett av världens mest lönsamma och mest CO2-effektiva stålföretag.
SSAB är Sveriges tredje största exportföretag, efter Ericsson och Volvo. Andra stålföretag, och företag kopplade till stålindustrin, är också mycket viktiga för svensk export. Exporten står för mer än 50 procent av Sveriges BNP, och ligger därmed över genomsnittet i EU och mycket över USA.
Tjänstesektorn växer och det är bra. Näringar som utvecklas parallellt har historiskt varit framgångsrikt och ett lands välfärd vilar alltid på flera ben. Men man ska inte glömma bort att tjänsteproduktionen till stor del drivs av industrin och att exportindustrin fortfarande betyder väldigt mycket för välfärden i landet. Det vi lärde oss i skolan om svensk handelsbalans gäller i allt väsentligt fortfarande.
Framtiden för stålexport
Det är kanske lätt att tro att stål är en mogen produkt och att det inte sker någon utveckling. Ingenting kunde vara mer fel. Utvecklingen av stål pågår kontinuerligt och till stor del utan att vi tänker på det.
Dagens bilar är extremt mycket säkrare, energieffektiva, lättare och billigare än de var för bara 10 år sedan och detta till stor del på grund av stålets utveckling. Moderna mobilkranar lyfter högre och längre än de någonsin har gjort. Hade de byggts med det stål som fanns för 20 år sedan hade de kollapsat av sin egen tyngd.
Utvecklingen fortsätter och vi har bara sett början av vad som kommer att vara möjligt att göra med stål. Stål har också visat sig vara i högsta grad konkurrenskraftigt med alternativa material som olika lättmetaller och kompositmaterial, i synnerhet om man väger in livscykelanalyser. Stål framställs på ett engergieffektivt sätt och stål återanvänds om och om igen, genom en effektiv återvinningsapparat, vilket gör det till ett mycket hållbart material ur alla aspekter.
Vem vet, om 10 år kanske vi åker omkring i självkörande elbilar som är byggda i stål med helt nya egenskapskombinationer? Husen vi bor i kan vara byggda i stålkonstruktioner som producerats i 3D-skrivare? Oavsett hur framtiden ser ut så kommer den att innehålla stål i någon form. Stålindustrin kommer att fortsätta vara en viktig komponent i ekonomin och kommer att bidra till att vi lever bra liv, oavsett var på jordklotet vi bor.
Per Bondemark
