Vi lämpar över en gigantisk skuld till kommande generationer

Vartenda VA-bolag i Sverige bedriver en samhällskritisk verksamhet, och vatten- och avloppssystem spelar en central roll i alla människors vardag. Nu står infrastrukturen inför gigantiska investeringsbehov – med en lagstiftning som haltar.

Enligt Svenskt Vattens senaste rapport handlar det nationellt om 560 miljarder kronor.

Den stora utbyggnationen av Sveriges VA-infrastruktur skedde främst under 50–70-talet. Utbyggnaden skedde med statliga bidrag, och sedan dess har respektive kommun ansvarat för förvaltningen. När vi nu åter står med stora investeringsbehov behöver lagstiftningen hänga med.

Enligt VA-lagen får inte kommunala VA-bolag göra positiva resultat. Det innebär att vi inte heller kan amortera eller spara kapital på lång sikt. Enligt lagen får inte heller taxorna överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att driva verksamheten. För att klara de gigantiska investeringarna krävs bland annat rejält höjda taxor. Verkligheten just nu är att vår taxa är så låg att det inte ens täcker våra faktiska kostnader. Hur vi då ska klara av våra framtida jätteinvesteringar är en gåta. 

All kommunal verksamhet bedrivs enligt den så kallade generationsprincipen. Det innebär att varje generation ska bära sin egen kostnad för den infrastruktur och samhällsservice man nyttjar. Dagens lagstiftning gör det omöjligt att lyckas med det. Ledningsnät måste rustas i snabb takt och stora investeringar måste ske i våra vatten- och avloppsreningsverk – för att till exempel möta nya krav på reningsprocesser, klimatanpassning och säkerhet.

I Piteå kommun har taxan höjts med 20 procent till 2024 och vi kommer behöva fortsätta höja i samma takt kommande år. Trots höjningen kommer taxan endast täcka 36 procent av nästa års investeringsbehov. Vi tvingas alltså fortsätta vår årliga ökning av låneskulden, som i brist på möjlighet att amortera, leder till ökade räntekostnader. Detta upprepas varje år, både för Pireva och andra bolag i branschen.

Idag får VA-bolag spara kapital i fem år för att klara nyinvesteringar. Just nu diskuteras ändringar i lagen som skulle innebära att bolag får fondera för att klara alla typer av investeringar.  Tyvärr är inte en sådan lagändring tillräcklig. Att fondera innebär att vi som bolag antingen lånar från kollektivet eller från banken. Om vi höjer taxorna för att kunna fondera så behöver vi återbetala medlen när investeringen är gjord. Att fondera är alltså ett lån och inte ett sparande, och därför inte en tillräcklig lösning på problemet.

VA-lagen behöver istället kunna ge utrymme för andra intäkter inom vårt huvuduppdrag.  Det skulle till exempel kunna vara att erbjuda processvatten till industrier eller tjänster närliggande VA-området.
Vi efterfrågar en lösning där VA-bolag ges möjlighet att skapa positiva resultat som oavkortat återinvesteras i bolaget. Det skulle minska behovet av att både höja taxorna och ta höga lån som drabbar framtida generationer. Här behöver också förutsättningarna för amortering tydliggöras, för att kunna skapa en sund och långsiktigt hållbar lånemodell.

Utöver det bör staten säkerställa en nationell plan där de kommunala bolagen får rätt förutsättningar att göra nödvändiga investeringar i vatten- och avloppsnäten, och därmed säkerställa VA-leveransen till svenska folket.

Precis som Svenskt Vattens VD Pär Dalhielm sa i sin debattartikel i Dagens Samhälle 9 januari 2024, så har Sverige fortfarande en chans till att förebygga en kommande kris, likt den energibranschen hamnat i. Men då måste vi agera nu.

Johan Bäcklin
vd Piteå Renhållning och Vatten (Pireva)