Mattias Berglund 1

Mattias Berglund, vd Àvki

Vad kan vi lära av varandra?

Gällivare Mattias Berglund, vd för Ávki och verksam som affärsutvecklare inom samiskt näringsliv, skriver om likheter och skillnader mellan olika affärskulturer, och vad de två kulturerna kan lära av varandra.

Norrbottens inland är rikt på tillgångar. Nu tänker jag inte främst på malmen i backen, vattnet i älvarna eller träden i skogen. Jag tänker på det som är unikt. Samerna. Samerna är det enda urfolket i Europa. Ett urfolk enligt definitionen i ILO:s konvention nr 169. Det är unikt och det är en enorm styrka för hela vår region.

Jag har under mina år med samisk näringslivsutveckling på Ávki lärt mig en hel del om mig själv och om företagande, det finns skillnader i hur man ser på sitt eget företagande. Kanske inte så tydliga sådana.

Många som arbetar med näringslivsutveckling frågar sig varför vi inte har fler samiska företag som satsar på turism? Varför tar inte alla samebyar emot turistgrupper som får vara med på en renskiljning? Efterfrågan verkar ju vara stor hos turister som vill lära sig mer om näringen och om kulturen. Det är frågor som jag tidigare har ställt mig flera gånger när jag var ny i denna bransch. Denna fråga har många svar med flera dimensioner. Jag förväntar mig inte att alla icke-samer ska förstå. Men jag hoppas att alla är öppna och mottagliga. Nu när jag har arbetat med samisk näringslivsutveckling i flera år så har flera olika aspekter visat sig för mig.

En del, men inte alla samer, lever helt eller delvis av renskötsel, varav många är företagare. I Gällivare, där jag främst arbetar med affärsutveckling, har vi uppskattningsvis 150 renskötselföretagare. Det är många gånger små företagare med flera olika näringsgrenar som kontinuerligt arbetar med debet och kredit, det vill säga att få balans- och resultaträkningen att gå ihop.

Företagen bidrar till att skapa det attraktiva samhälle som vi inom den nya samhällsomvandlingen eftersträvar. Renskötseln är en uråldrig näring som genom århundraden har lärt sig leva av vad naturen har att erbjuda. Det handlar om att bruka – men inte förbruka, vilket också självklart påverkar affärsmodellen i företaget.

Många samiska företagare arbetar också i flera branscher, som många gånger har anknytning till varandra. Men det finns även samiska entreprenörer som arbetar inom skilda branscher.

Laponia Sami Safari är stationerade i Gällivare och har under senare tid varit engagerad i flera filminspelningar i området.  Jonas vannar Natur är ett annat exempel. Uppdragsfotografering och försäljning av egendesignade rensnarningskäppar med namnet Svahpa som är tillverkade av 100% kolfiber. Allt sker i kombination med övrigt arbete med renskötsel och inom samebyn.

Ett samhälle behöver en utveckling av både företagande, kulturen och samhället i stort, det gäller även för samiska företag. Många entreprenörer är uppfinningsrika, som exemplet med Svahpa som innebär att tiden för kalvarna i kalvmärkningshagen blir kortare.

I de flesta samhällen strävar vi mot en ständig tillväxt. Problemet är bara att vi har begränsade resurser, Moder jord. Ett samiskt ägt företag kan i många fall skilja sig från ett icke-samiskt. Främst när det gäller synen på brukande och förbrukande. Våra barn ärver inte jorden av oss, det är vi som har lånat den av våra barn. Det är en milsvid skillnad i tankesättet.

För samebyar är renhagen en arbetsplats. Det är där renarna skiljs ut för exempelvis märkning, flytt eller slakt. Renhagen är alltså inte ett skådespel. Det är en plats där renskötarna arbetar och samtidigt en plats där familjen och släkten träffas. Därför är det svårt att göra en turistisk produkt av arbetet,  en balansgång, precis som mycket annat. 

Detsamma gäller på vilket sätt företag, kommuner och personer synliggör samisk kultur och företagande. Just nu förs en het debatt huruvida kulturhuvudstadsåret i Umeå har profiterat på det samiska i ansökan och också fått utmärkelsen tack vare dessa grunder. När nu året och aktiviteterna är planerade visar sig att de samiska inslagen hittills är få.

Det här bör vi tänka på i alla sammanhang där vi vill visa den samiska kulturen och näringarna. Samerna är inte bara ett kulturellt inslag när det passar utan folket och kulturen ska ständigt vara en naturlig del då vi lever och verkar i Sápmi.

Genom samverkan och dialog vet jag att vi kan nå framgång, utveckling och förbättra både samhälls- och företagsklimatet. Men det behövs någon som tar tag i det. I Gällivare har Ávki tagit det bollen. Vad kan vi lära av varandra och vem vill hoppa på tåget?

Genom ett sunt företagande kan vi tillsammans bygga en god framtid för våra kommande generationer – i harmoni med naturen och i harmoni med varandra. Ett samhälle där pengar inte alla gånger är ett mått på framgång, utan ibland kan det lilla vara bättre än det stora.

 

Mattias Berglund, vd och affärsutvecklare vid Àvki, ägt av ett antal samebyar.

Är inte same, trots att många ibland tror det. Arbetar främst på företaget Ávki (som ägs av samebyar i Gällivare), Sameslöjdstiftelsen och Jokkmokks kommun. En mångsysslare inom näringslivet. Drivs av viljan att förändra och göra samhället mer effektivt, attraktivt och långsiktigt hållbart. Arbetar till stor del med samiskt näringsliv i roller såsom VD, affärsutvecklare, projektledare och redovisningskonsult i främst svenska delen av Sápmi.  

Ávki arbetar med affärsutveckling, projektledning och ekonomitjänster.

 

2014-04-04

Tidigare krönikor:

Helena Karlberg 2014-03-26: Design är lönsamt

Kjell Hjelm 2014-03-21: Råd från Silicon Valley: sluta vara lagom

Andreas Lind 2014-03-14: Kustbevakningen - egenintresse eller allmänintresse

Lennart Håkansson 2014-03-07: Jag säger som Procol Harum

Annons
Annons