Lennart Håkansson 2

Lennart Håkansson, ansvarig utgivare för Affärer i norr.

TV4s beslut är logiskt

Luleå Om man vill förstå den medieutveckling som många oroar sig för, måste man vara medveten om olika mediers grundläggande villkor, skriver Lennart Håkansson, ansvarig utgivare för Affärer i norr i sin mediekrönika.

TV4s beslut att lägga ned sina lokala nyhetsredaktioner är tråkigt, men logiskt. Det är snarare märkligt att TV4 inte gjort det tidigare.

Om man vill förstå drivkrafterna bakom medieutvecklingen måste man vara medveten om olika mediers grundläggande villkor. Annars blir mycket av vad som sker  obegripligt.

Olika medier har olika förutsättningar för att finansieras på en kommersiell marknad:

Radio är ett musikmedium.

Tv är ett underhållningsmedium.

Tidningar är ett informationsmedium.

En kommersiellt finansierad radiokanal med Sveriges befolkningsunderlag kan aldrig bli något annat än en syndikerad musikstation, med endast korta telegramnyheter, i regel producerade i samarbete med någon annan. För att finansiera en Eko-redaktion och 24 lokala nyhetsredaktioner krävs offentlig i finansiering, public service.

På samma sätt är tv ett underhållningsmedium. En svensk kommersiell tv-kanal producerar nyheter och seriös journalistik i den utsträckning sändningstillstånd och koncenssionskrav kräver det. Det vill säga vad staten kräver för att upplåta sändarmaster och tillåta reklam. För flera år sedan togs kravet på lokala sändningar bort i villkoren för TV4s sändningstillstånd. Varför man väntat ända tills nu med att lägga ned de lokala nyhetssändningarna vet jag inte. Kanske var man orolig för skärpta krav men när det nya tillståndet nyligen var beslutat, vågade man göra det.

Tydligen har man bedömt risken att tappa lokala annonser som liten. Min egen lilla, helt ovetenskapliga undersökning, tyder på att de resonerar rätt. Jag har frågat ett par lokala annonsörer om de lika gärna har sina annonser i anslutning till rikssända program som intill lokala nyhetssändningar. Svaret blev att det viktiga är att det är rätt målgrupp som tittar. Det kan med andra ord vara bättre för en annonsör att exponera sig mot ungdomar som tittar på ett nöjesprogram än att ligga vid de lokala nyhetssändningarna.

Om jag och TV4 har rätt i vår analys av de kommersiella följderna så är det ett fullt logiskt beslut att lägga ned de lokala nyhetssändningarna. Tråkigt men förståeligt.

Tv är ett underhållningsmedium och därför krävs det offentlig finansiering, det vill säga public service, för att säkra stora nyhetsredaktioner och samhällsviktig journalistik i tv. Om inte TV 4 måste konkurrera med Sveriges Television, skulle även delar av deras rikssända seriösa program vara hotade.

Därför är det naivt att hävda att public service bara ska ägna sig åt smala program som de kommersiella inte gör. Underhållning kan ju de kommersiella sköta, det behövs inte licenspengar till det, brukar det heta. Det resonemanget leder i förlängningen till att betalviljan för public service skulle minska, och resurserna till samhällviktig journalistik minska även där.

Bästa sättet att säkra så mycket viktig journalistik som möjligt är att public service öser på med populär underhållning och tvingar de kommersiella att behålla en viss nivå, både på sin underhållning och samhällsinformation. Åk till Italien och slå på hotellrumsteven så får ni se vad som skulle hända annars.

Till slut har vi då tidningarna. Det enda medium som innehåller samhällsjournalistik och går att finansiera på en kommersiell marknad. Det är därför det inte behövs public service-tidningar.

Eller rättare sagt: det har inte behövts hittills. Hur det blir i framtiden är svårt att förutsäga. För varje ny generation minskar viljan att betala för traditionella nyhetstidningar.

Tidningarna försöker tackla den utmaningen genom att anpassa affärsmodellen till internet. Det tycks dock lättare att föra över musikmedier och underhållningsmedier till internets biotop. Affärsmodeller för musik, video, filmer, spel och annan underhållning växer fram hela tiden.   För tidningarna har kreativiteten stannat vid hur man ska ta betalt för det man alltid gjort. Inte tänka nytt.

På internet förekommer alla sorts medier. De företag som klarar sig bäst tycks vara de som kontrollerar eller dominerar distributionen, därefter de som utvecklar nya tjänster som möter eller skapar nya behov.

De traditionella nyhetstidningarnas problem är att de kontrollerar, och ofta äger distributionen av papperstidningen och har kunnat ta betalt för den. I den digitala världen är det andra spelare som kontrollerar och tjänar pengar på distributionen. Men det är en annan diskussion som jag återkommer till.

Lennart Håkansson, ansvarig utgivare för Affärer i norr

2014-05-02

Tidigare krönikor:

Joakim Jardenberg 2014-04-25: Internet ändrar affären i grunden

Kjell Hjelm 2014-04-17:Kalla Norrbotniabanan för Stockholms norra länk

Andreas Lind 2014-04-11:Knytkalaset och lilla syster Turism

Mattias Berglund 2014-04-04: Vad kan vi lära av varandra?

Helena Karlberg 2014-03-26: Design är lönsamt

Kjell Hjelm 2014-03-21: Råd från Silicon Valley: sluta vara lagom

Andreas Lind 2014-03-14: Kustbevakningen - egenintresse eller allmänintresse

Lennart Håkansson 2014-03-07: Jag säger som Procol Harum

Annons